Blogga, ett sätt att umgås!

       

Dopad

För fyra månader sedan ringde min bror och var så stolt över att ha blivit morfar.

Jag blev förstås en lika glad gammal... Vadå? När det är en brorsdotter som blir mamma är jag ju faster till henne men borde bli något som startar med mor för lilltjejen eftersom det är på mammas sida?

Strunt samma, det där med "titlar" är inte så mycket jag bryr mig om, vi kör med Malin rakt över.

 

En fin lördag i augusti var det dags för dop.

Lilltjejen var på strålande humör hela tiden och det var jätte kul att träffa alla, det är inte så ofta alla fem brorsbarnen är samlade på en gång så det var förstås extra kul att träffas.

 

Dopet var jätte fint, det är väldigt smidigt att vara på tillställningar då man inte har ansvar över några mindre (eller äldre) person utan bara kan sitta där och njuta av allt det fina. Solosånger och texter av skilda slag.

 

Traditionen i denna kyrka var att alla barn som döptes fick sitt namn på ett löv som föräldrarna fick sätta upp på det stora dopträdet. När året sedan är slut får alla som har ett löv där komma på en fest samt få ett smycke med ett löv.

Vilken fin tradition med trädet, namnlövet och smycket! :-) Här fick de nydöpta en svarvad ljusstake av kyrkan, iallafall för si så där 25 år sen.

Tja, titlar är väl inte då viktigt men jag kan hålla med om att det inte är helt enkelt att hålla reda på släktförhållandena när det inte riktigt finns ord för alla konstellationer. :-) Men man får vara glad så länge man inte allmänt börja kallas tant!? ;-D

Vilken kul grej, med löven. Den gillade jag.
Hade det varit för 30-40 år sen hade du fått heta Tant Malin.

Mors faster är väl vad du är....!??
Vilken fin tradition! Härligt med att bara kunna njuta.