Blogga, ett sätt att umgås!

       

I fädernas spår

Jag hade ju som sagt en kort jobbvecka efter semestern. Jag hade semester igen.

Är det så att jag håller på att bli klokare med åren? 😉

 

Jag har två glada cyklister i min familj, en man och en dotter som båda skulle ut i ”Fädernas spår”.

Jag och min svåger var med som ivriga påhejare.

Det var jätte kul att vara vid Evertsberg, Oxberg och dessa platser som jag förut bara sett på tv.

 

Det mest komiska enligt min svåger var när jag sätter mig i en märklig vinkel för att få ”bästa kortet” på han som kom i gul tröja och vit hjälm.

-Heja, heja!

 

Oj, vad mannen kollade. 

 

Jag förstod hans reaktion när han kom nära för det var inte MIN man.

 

Nu är min önskan att mina cyklister ska ha några riktigt udda tröjor som verkligen sticker ut så att jag ser när de kommer!

 

Mina bästa kom, blev förevigade på foton och fick fina medaljer. 💕

 

 

Först Vättern rundan och nu vasacykelloppet, vilka starka familjemedlemmar du har!
Han i gul tröja var nog mycket förvånad att bli emottagen så av dej!

Är så himla stot över att räkna dej som vän, trots att vi aldrig träffats. Tack för att du finns där när jag säckar ihop och blir ynklig. Tack för att du finns! Kärlek! <3<3<3<3

Haha, alla tål ju att hejas på men jag kan förstå förvåningen. Själv cyklar jag till fritids/skolan med lilla H. 1km och det räcker så bra. Jag har en tokig syster som börjat cykla men i naturen. De var nyss i sälen och tog skidbackarna nerför med cykel. Alltså, hon har gått i pension och har lite svårt att förstå sina begränsningar, tror jag. Haha, nej, jag är superstolthet över hennes mod.
/P