Blogga, ett sätt att umgås!

Min dotter gillar traditioner och "mamma vi har ju alltid haft kalendrar"!

När barnen var små vet jag att jag svettades över de 24 paketen som skulle fixas. Jag tror att min minsta gärna skulle vilja ha en med presenter varje dag fram till jul trots att hon är 20.

I år hittade jag en mysig variant med tesorter som hon fick.

I efterhand tänkte jag på att jag borde köpt en till mig själv också men att tänka på mig själv är inte min grej.

 

Farmor har köpt en Amaryllis till mig i flera år innan jul. De är praktfulla.

Jag tror att hon tror (hänger ni med?) att jag gillar denna blomma så mycket eftersom min mamma var duktig på att få dem att blomma om, år efter år.

 

Hos mig brukar det vara en engångshistoria, då de blommat över har de gjort sitt tycker jag men nu i somras kastade jag ut två lökar från julen.

De fick njuta av sommaren under altanen och fick en skvätt vatten då och då.

 

Tada!!!!

Kolla vad som finns på andra sidan ljusstaken!

 

I slutet av förrra veckan pratade vi om lussebröd på jobbet. Jag hade ju bakat bara dagen innan men när tjejerna började prata om moderna sättet att baka ut brödet på blev jag så inspirerad av att prova!!!

Så det första jag gjorde i lördags morse var att göra en ny deg.

Grejen var den att man skulle kavla ut degen och så "snurra ihop från varsitt håll".

Genialiskt ju!!! Sedan bara skära av som vanligt snurrade bullar.

Att jag inte kommit på detta själv!

 

Sedan när jag väl stod där med min deg så envisades jag med att ha fyllning, mandelmassa.

Så när jag vek degen på mitten och sedan snurrade var det ju inte samma snurr längre och jag blev lite vimmelkantig. Struntade i missödet med att ha på fyllning och snurrade ändå och så klämde jag till formen lite på fri hand. Det gick så bra så!

 

Roade mig sedan med att skicka bild till de två andra bullproducerande kollegorna. Den ena hade gjort vanligt snurrande, hon skickade också en bild och de var jätte fina. Den andra kollegan som gav tipset berättade i dag att hon varit så arg på sin deg att det slutat med att rulla en och en som alla andra år...

 

JAG är sugen på att prova att baka en omgång till utan fyllning men vem tusan ska äta allt saffransbröd om jag bakar en gång till? ;)

 

 

Det blir aldrig som man tänkt vet jag att min mamma ofta sa... Att det liksom inte var lönt att planera.

Jag stretade emot det där uttalandet i min ungdom men ju äldre jag blir ju mer redo blir jag att hålla med dock vill jag lägga till att det kan bli bra ändå.

 

I måndags morse startade jag hemifrån väldigt tidigt, såg chansen att starta jobbveckan i lugn och ro innan hela kontoret slår upp dörrarna.

En god tanke tyckte jag.

Men det blir inte alltid som man tänkt...

 

Ett par kilometer hemifrån där det är en massa buskar på vänster sida på vägkanten hoppade det upp ett rådjur - rakt in i bilen.

 

Halt och besvärligt var det men jag hade inte haft en chans att stanna ändå...

När jag stannat bilen hade jag noll koll på vare sig varningsblinkers sitter i denna bil eller vart rådjuret hade hamnat. Nu snackar vi hjärnsläpp!

 

I backspegeln såg jag en annan bil med varningsblinkers på så när jag hittat min och gav mig ut kändes det så skönt med moraliskt stöd av en vilt främmande vänlig man i måndagens mörker...

Han kollade att jag ringde till Polisen, märkte ut platsen med den remsa han stod redo med.

Tack, tack!

 

Efter en stund kom min egna man på väg till sitt jobb.

 

Jag kunde ju fortsätta köra så det var ingen fara, åkte till verkstaden så de fick kolla och beställa hem det som behövdes till den kommande reparationen.

 

Så kom jag till jobbet först av alla ändå, en kvart innan vi öppnar.

 

Men det kunde gått värre... 

I dag är det säkert många som visar snö i bloggvärlden. Här kommer mitt bidrag! Minns ni förra helgens klarblåa himmel och strålande sol? Omväxling förnöjer. Eller inte?

 

Jag och mina kollegor har varit i väg på konferens nu i slutet av veckan, när vi började kika på väderleksrapporten kändes det lite "sådär"... Det varnades för snö och blåst. När vi åkte hem i går valde vi en väg där vi trodde att det var mindre snö och det var rätt. 

 

Vi har haft trevligt tillsammans, jag såg inte fram emot "Fångarna på fortet" (men det fick jag ju hålla tyst om)...

Nu när vädret var ruskigt så blev det "bara" kluriga grenar, få ner ojämna klossar jämt i en låda, öppna 20 hänglås, sortera bollar utan att se dem, sortera burkar i viktordning, få loss hästskor, gåta...

Sådant som jag tycker är skoj!

Vårt lag fixade alla nycklar men när vi kom till utslagstävlingen som var minigolf kunde vi hälsa hem.

God mat och trevligt sällskap fick vi allihop.

 

Vi kan se tillbaka på en riktigt solig helg!

Eftersom det har varit mörkt och mulet i flera veckor kändes det som om all tid ville spenderas utomhus.

 

Om du kör på vägen här ovan kommer du hem till mig.

Njuter i fulla drag av att inte ha någon byggställning att kliva under varje gång jag ska ut eller in.

Jag har dessutom skinande rena fönster vilket inte är min förtjänst. Medans jag inte gör något nyttigt alls så jobbar Herrn i huset som tusan.

Jag känner mig så ruskigt fri i dag!

Nej, det beror inte på att Tro Hopp och Kärlek slutade i går. Jag som numera hänger upp veckan på vilka tv-program det är. I kväll är det Böndet och Syrror! Stackars prästerna förresten, det blev bara kärlek för en av fyra... Men om de fick flera brev kan de ju hoppa ner i brevhögen och strunta i kamerorna. -Malin tipsar!-

 

Min plötsliga frihetskänsla är att det går att gå ut och in som jag vill i vårt egna hus igen! Lyxigt, eller hur?

Tydligen hade byggställningsföretaget inte tid att hämta sin ställning efter den månad som den var hyrd till takbytet utan den fick stanna kvar... Nu ligger den i fina högar ute på gården och stör mig inte ett dugg.

Ruskigt bra motion att öppna dörren till hälften, försiktigt och sedan böja sig under ställningen varje gång man vill komma in eller ut. I två månader!

Min pappa har klagat varje gång han varit här... Som om jag inte hade förstått? 

 

Vi har nu fint tak men enormt smutsiga fönster.

Jag blir mer och mer duktig på att bortse från "skitsaker" och lägga fokus på viktiga saker. Bra jobbat, eller hur!

 

Dagens fokus blev att slita bort sommarblommorna i järngrytan som vissnat under byggstälningen.

Det gick finemang och var alldeles gratis.

Nu är jag minsann på banan igen.

 

Någon annan dag kanske fokus är på fönstren.

KANSKE ja!

En riktigt bra sak med helgen är att man får se lite ljus utomhus! Det är ju inte alltid enkelt att förstå om det är morgon eller kväll i vardagslag på hemmaplan.

 

Förra helgen var vi bjudna till min dotter och svärson på mat. Mums så gott och mysigt att kliva in och ta för sig av god mat och trivsamt sällskap. Vi fick träffa släkt på svärsonens sida som vi inte sett förut, fick julstämning bland de tända ljusen och allt folk. Det gillar jag!

 

Den här helgen står också släkt på schemat, jag är grymt nyfiken på ett möte. Jag ska träffa den lilla konstnären från i somras. Jag undrar om han minns...

I dag kan jag bara le åt minnet men den där dagen i somras då jag hade konstverk på två nymålade väggar såg jag inte den minsta charm i situationen.

 

Andra små kompisar är det också full fart på, i dag muntrade han upp min promenad!

Jag kommer hem från jobbet och kvällen swischar förbi.

 

Långa, mörka höstkvällar är då allt annat än långa!

Jag kan inte förstå hur jag hann med alla grejer som sköttes om när barnen var små och bodde hemma...

 

Nu äter vi mat, jag och Herrn i Huset.

Jag tar en promenad och så slår jag mig ner i mitt favorithörn i soffan, tänder ljus, slänger över mig en filt och så sällskapar jag med tv:n.

Det var något som jag inte ägnade många minuter på den tid då vi sysslade med läxor/fotboll/hästar/hundar/tvätt/städ/plock...

 

Tisdagskväll, det är fina kvällar det!

När jag har kommit in från en mörk och blåsig promenad tänder jag ljus, kryper ner i soffan med en fleccefilt och softar till max.

Först kommer Mark och hälsar på med sina präster.

Det blev ju en ofrivillig storstädning i och med snickarnas framfart hos oss. Herrn i Huset gör en enorm insats, jag gillar bara läget...

Det kommer fram roligheter också, någon av hans förfäder hade sparat en tidning under en golvplanka från 1908. Sådant är kul!

I söndags var jag och Herrn i Huset på sonens sista fotbollsmatch för säsongen. 

Jag gillar alltid att se honom "in action". Detta var en match som de innan, på pappret "borde vinna" men vi har varit med så länge så vi vet hur det är med den saken...

Det blev en match som verkligen kunde ha slutat hur som helt dock slutade det med ett mål i rätt mål ur mitt perspektiv. Extra skönt för en målvakt att avsluta med en nolla i protokollet.

Han summerade säsongen som en bra och rolig säsong och han fick fira den med mor och far på valfri restaurang.

 

I dag ville min "lilla unge" åka på shoppingtur, jag var inte sen med att tacka ja. 

När man shoppar blir man hungrig!

Önskemål blev att prova en ny restaurang, vi spanade på utbudet och valde en som hade hennes efternamn.

Coolt liksom!

Snygg inredning, trevlig personal, priserna hyfsade för att vara en "bra" restaurang.

De hade glömt en liten detalj - varför vi kom dit!

Vi hade gärna fått ordentligt med mat. Men de hade fint porslin!

Den trevliga servitrisen frågade om vi ville beställa efterrätt . Absolut!!! Hon såg nog att vi inte såg så mätta ut.

Men när vi fått menyn och det fanns någon lakritsgrej för dryga hundralappen ändrade vi vårt beslut.

Servitrisen uppträdde proffsigt så restaurangen med det coola namnet får ändå godkänt men vi rusade in på ett café och dreglade över cheesecake, kladdkakor, kanelbullar och nötpaj. 

Efter denna kaffestund var vi mätta och belåtna, då orkar man en tur på ett annat varuhus och där finns det säkra kort i matväg för fem kronor styck, det är grejer det!