Blogga, ett sätt att umgås!

Att det är första advent i dag har jag haft full koll på en längre tid. Naturligtvis!
Jag trodde också att jag var lika säker på vart min "adventsjulgris" var.
I "julskåpet". En självklarhet.
Det var jag alldels säker på tills jag slog upp dörren till det berömda julskåpet där adventssakerna som ska fram före julpyntet ställs.

Grisen har rymt!
Om du av en slump skulle få se en gammal julgris med fyra ljus på ryggen, var då snäll och säg till att Malin väntar på att han ska ge sig till känna.

Jag anar att han har sprungit i en jullåda, uppe på vinden så om ett par veckor kommer han nog fram igen.

Dottern verkade ganska glad nu i morse då den fula grisen var borta.

Istället plockde jag lite mossa när jag var ute med hunden och så fixade hon till en adventsljusstake av mera traditionellt snitt.

Jätte vackert, förstås!

Just när det gäller julpynt älskar jag faktiskt "gammalt skit" som några kollegor uttryckte det, de förstod inte alls hur man med glädje kunde ta fram samma grejer år efter år. "Fula saker som ungarna gjort" och morsan som sparat det JAG gjorde på lekis" var deras uttryck.

Kära människor, det är ju det som är charmen. Sakerna med minnen och själ. DET ÄR ju julen!

Jag har alltid undrat hur affärerna kan ladda upp med så mycket nytt år efter år, att de får sina grejer sålda.
Jag som redan har tio stora lådor på vinden måste ju få plats med det först, inte överger man gamla vänner!

Alla får dock göra som de vill, men jag håller mig till gamla godingar jag!

Jo, jag har mina tomtar i öronen och runt halsen, där får de dingla tills juldagarna är över.