Alla Helgona
31 Oktober 2015 - 15:48
Mitt i allt höstmörker är Alla Helgona en ljus tid.
Ljushaven som lyser upp kyrkogårdarna dessa dagar är vackra.
I går eftermiddag tog jag en tur och "hälsade på" mamma, min farbror, gammelfaster, gammelmoster, farfar, farmor, mormor och morfar.
På kvällen kom det en Hallowenhäxa.
Hon var nog lite "motvalls" för hon var väldigt mån om att bjuda på godis!
Så frågade hon efter mina barn, de skulle ju också få godis...
Vi löste det hela med att mms:a bilder på henne. :)
Jag tror att de saknade barnen blev glada för omtanken!
Eftersom häxan var så snäll fick hon de nystickade sockorna. Ska försöka producera ett par i rask takt till lillebrorsan också men hinner jag inte får vi ta leverans via post.
I dag har det stått "flytt" på programmet i flera månaders tid, min dotter och hennes pojkvän ska byta ettan med kokvrå till en lägenhet med KÖK. :)
I går fick de nycklarna och möttes av detta:
Det kommer ju att bli jätte fint - i nästa vecka! :)
Alla stora saker har baxats in i rummet som var färdigmålat och så får de sova vidare ett par nätter till i ettan.
Det är lite roligt att hon bor så att hon har utsikt över en fotbollsplan - inte för att hon gillar fotboll men att det är som här där hon är uppvuxen, det känns tryggt. ;)
Sju gånger
26 Oktober 2015 - 22:33
I grannhuset har de denna vecka sitt fyraåriga barnbarn på besök.
Sådant sprider glädje hos oss också!
I kväll var det monster som bet alla som inte är gamla.
Fyraåringens mormor och morfar behövde inte vara rädda för monster, de var för gamla för att bli bitna.
De verkade vara ganska nöjda med den insikten men var däremot lika nyfikna som jag på den heta frågan:
-Behöver Malin vara rädd för monster?
Utan betänketid fick jag svar av den unga damen. Jag hade redan blivit biten SJU GÅNGER!
Himmel och pannkaka så ung jag är!
Av barnen ska man ju få veta sanningen. ;)
Något annat som är sant för mig är att jag borde hålla mig borta från godis i vardagslag när jag sitter i tv-soffan och något som är bra då är att ha lite garn i händerna.
Höstsöndag
25 Oktober 2015 - 14:35
När det är fint väder på våren är det vad man förväntar dig, när det är vacker på hösten blir man glad - det är ju så fint då man nästan förväntar sig ruskväder.
När barnen var små tog vi ofta en liten vårutflykt till denna plats på jorden, på den tiden gick det då får i hagen bredvid och att locka med en picnic till fåren blev ofta populärt.
Nu för tiden är det bara tomt men nog ser det väldigt njutbart ut där på bänken, om man sätter sig där och blundar mot solen - då kan man se vad man vill. ;)
Men jag sätter mig inte utan jag kliver vidare med stora älgakliv och med mina stavar i händerna. Jag har fått inspiration till att bränna kalorier och då gäller det minsann att smida då järnet är varmt!
Nu när det inte är någon picnic och jag heller inte vänder hemåt igen så finns det möjligheter att gå runt och det gillar jag, bara gå - inte hux flux ta en ginväg eller något i den stilen utan "gå ordentligt" och vilket håll jag än väljer på denna runda så är det rejäla backar åt båda håll.
I går var jag så varm när jag kom hem så idag bestämde jag mig för att ta på träningskläder på samma runda men åt andra hållet, då känns det bättre att bli rejält varm.
B E B I S A R
24 Oktober 2015 - 16:35
Nu är det inte så roligt så att det ska komma någon bebis till mitt hus...
Det hjälper inte att jag är "erbjuden" vilken jag vill av dessa små söta krabater.
Annie, Algot, Artur, Alvar. Minns jag rätt nu?
Det är min svägerska som är den lyckliga ägaren till dem alla.
I dag har jag varit och myst med dem allihop, deras mamma och två andra kompisar.
Det skulle verkligen vara roligt med liv och rörelse på min hemmaplan, att ha en EGEN hund men just nu känns det inte som det är läge...
Jag får nöja mig med mördarsniglar och dammråttor. =(
Fast visst har jag ändå tur som får mysa med dessa små varelser och ovanpå det trevligt sällskap och gott fika.
De är sannerligen som barn de små vovvarna, "gammelhunden" Albin tog genast plats i mitt knä och tyckte att allt mitt fokus skulle ligga på honom. ;)
Det är tur att jag har så stort knä och famn - alla får plats.
En god lördagseftermiddag helt enkelt.
Genialt
23 Oktober 2015 - 18:28
Tro det eller ej men det där med att "snapchatta" via mms till barnen det fungerade alldeles utmärkt!
I dag fick jag hem båda två, åtminstone ett tag!
Jag brukar kunna få frukostsällskap på fredagarna ibland och i dag hade jag extra hopp om det för det lockade att träffa brorsan. :)
Dukade så gärna till tre men hon kom när vi hade ätit färdigt men det gick utmärkt att äta ifatt och långfrukost är en bra start på dagen.
Medans sonen satt med näsan i skolböckerna så tog vi tjejer en promenad i det soliga och fina höstvädret.
Hon har verkligen tur med torkvädret den här hösten då hon kommer hem till mamma med tvätthögen.
Nästa vecka ska lilla fröken flytta till en ny och större lägenhet och då ska hon börja sköta det där med tvätten på egen hand, har hon sagt.
Det börjar vara slut på curlingsäsongen för mig med andra ord.
I en sketch (?) om det var med Magnus och Brasse så sa de till de nyblivna föräldrarna att de 18 första åren var värst.
Jag är ju förbi den perioden och tycker att det är riktigt trevligt när barnen kommer hem till mig eller om vi gör något annat tillsammans. :)
Snapchat
21 Oktober 2015 - 17:59
Jag har inte Facebook och jag har inte Snapchat.
Ibland "leker" jag det med mina ungar.
Eller om det helt enkelt är mitt undermedvetna som försöker locka hem dem? ;)
Jag fick frågan av min son härom veckan om jag visste vad mat KOSTAR?!
Jotack, jag har FULL KOLL!
Så sa jag inte ett knyst om hur drastiskt mitt matkonto har sjunkit de senaste månaderna.
Jag sörjer absolut inte stora uteblivna bonuscheckar från matvarubutiken som jag nu bär hem allt mindre omfattning av varor ifrån. ;)
Pengar förresten, när jag fick de nya sedlarna i min hand kändes det nästan som om det var låtsaspengar!
Här kommer dagens middag.
När barnen flugit ut är jag inte så noga med det som ligger på tallriken i den bemärkelsen att samma meny som ligger på tallriken i dag var gårdagens middag och dagens lunch så nu är det tredje gången gillt.
Förr var det mera viktigt med variation...
Allt har sin tid även pasta med bacon/vitlökssås. :)
Nyfärgad
20 Oktober 2015 - 21:36
Det är ju inte så länge sedan jag var hos frissan hur ofta som helst men nu är det elva veckor sedan jag färgade sist.
Klippt blir jag numera på hemmaplan men färgar gör jag hos min dotters fd handledare. (Bestämde när vi gjorde om i badrummet att inte "bladda" med färg där.)
Ett tag övervägde jag om jag skulle sluta färga och helt enkelt "tiden ha sin gång"...
Vem bryr sig liksom? ;)
Nu när vi fortfarande inte har fått hem ljusrampen till badrumsskåpet ser jag inte ens själv då utväxten kommer.
Eftersom jag är 180 centimeter lång så ser inte kortväxta personer att jag har utväxt.
I takt med att håret har tappat färg under den här väntetiden så har flera frågat om jag varit hos frissan.
Summa summarum så har allt sin tid men jag tycker att det är trevligt att bli lite ompysslad och bara det är ju en anledning så god som någon till att färga håret! :)
För att slippa ha beslutsångest om jag ska färga eller inte färga "sedan" så beställde jag redan nu nästa tid.
Tog första och bästa - 4 JANUARI!
Prata om att vara fullbokad.
Min egna frisörska har sadlat om.
Numera arbetar hon som personlig assistent, något hon trivs utmärkt med.
Det är lite "ovanligt" bara i en del situationer - för mig!
-Den här är varm, bränn dig inte!
-Vill du ha hjälp?
- Jag håller i här åt dig.
Så där har hon aldrig låtit förut. Ibland får jag påminna henne om att hon inte är på jobbet, att jag är hennes mamma och inte brukare!
Men ibland är jag tyst och tar glatt emot den hjälp som erbjuds.
Oktober är starten för gult
19 Oktober 2015 - 17:57
Oktober är ju ROSA sedan flera år tillbaka och det tycker jag är bra!
I år har jag i och för sig bara köpt ett rosa band som jag alltid gör, inga andra produkter.
På jobbet dyker det däremot alltid upp en hel hög med saker som kollegors barn säljer.
Jag vet hur det är... Skolresor och diverse föreningar som är i stadigt behov av pengar.
Vi har alltid stöttat varandra, oss kollegor emellan.
I förra vecka var det dags för årets saffran.
Hundra kronor för fyra små burkar.
Doftar ljuvligt juligt även då burkarna inte är öppnade!
I fredags kunde jag inte hejda mig utan bakade bullar med saffran.
De ser ut som vanliga bullar men när du sätter tänderna i dem smakar de jul! ;)
Gilla ogilla hösten
18 Oktober 2015 - 13:34
Jag tillhör dem som utan att tveka räcker upp handen om frågan är:
Vem GILLAR hösten?
När jag tänker mig hösten så är det som det är i dag, se på bilden från min altan.
Klarblå himmel.
Sol.
Fina färger?
Hur svårt kan det vara att gilla detta? ;)
Kanske gillar jag hösten för att jag inte är överöst med arbete då, det lunkar på i vardagstakt på något vis under hösten.
Jag vet att jag hinner med utan att stressa, såklart jag gillar hösten!
Jag tycker även att det är ganska mysigt att gå ut och gå i lite ruskigare väder för att få komma in i stugvärmen, tända ljus, kanske baka något gott...
Hösten är smidig, få bylsa på sig sköna och gosiga kläder där ingen har den minsta tanke på att man inte ståtar med världens solbränna eller mest vältrimmade kropp. ;)
HEJJA hösten, tills det blir halt för då börjar minsann ett annat kapitel...
Men idag, då är det så här fint på mina breddgrader:
Stenmurar passerade jag på min promenad.
Har någon konstig förkärlek till stenmurar.
Det är verkligen en fin höstdag.
I och för sig är det ännu roligare om man har trevligt sällskap men jag får vara kompis med mig själv...
Här gick jag ofta med min hund.
Jag får rikta blicken högt och se det soliga och fina.
Sedan tar jag den lilla vägen i mitten av bilden och där bakom ladugården, där bor jag.
Inplockat
17 Oktober 2015 - 13:40
Nu behöver jag inte bevaka frostnätterna mera och det är jätte skönt.
I dag har jag plockat in mina Pelagonior. Först tänkte jag klippa ner dem och förpassa den till källaren på direkten.
Det hade varit lättast.
Men när många var så fina vaknade min omvårdnade gen och vips har jag tryckt in dem lite här och där.
I köket kan jag umgås med denna fina sort.
I tv-rummet placerade jag denna röda sort som kommer igång väldigt sent med sin blomning. Om jag pratar riktigt snällt med den kommer den att bli väldigt vacker - snart.
I sovrummet blev det lite rosa.
...och lite vitt. Denna kostade bara 10:- en dag då den var alldeles mager och uttorkad så den är jag extra nöjd över att den trivs. ;)
Så den sista fick förpassas till gästrummet.
Godkänd
16 Oktober 2015 - 20:32
I går var det första gången som min dotter körde in en bil på bilprovningen.
Hon tyckte det var lite läskigt!
Det brukar vara många som säger att det är lite "otäckt" att besiktiga. Jag har aldrig känt så. Jag vill helst inte höra eventuella oljud eller känna av något konstigt i bilen så om jag INTE körde in bilen hos bilprovningen varje år skulle jag lätt kunna köra runt i en livsfarlig bil!
Alltså är det BRA att få veta om det är något som behöver fixas även om jag nu inte vill ha några dyra reparationskostnader. Det blir ju sedan lite svårare när bilen kommit lite till åren, vart ska gränsen gå för kostnaden?
Eftersom tösen har vår gamla trotjänare till låns höll jag tummarna lite extra för att det skulle gå bra så vi slapp några beslut hit eller dit. Hon behöver bilen då hon jobbar...
Det är ju "lättare" att köpa en egen bil då man jobbat ett tag/har sådan tur att få fast jobb så därför har hon fått låna vår genuina trotjänare som ändå mest stod ensam i garaget numera.
Den gamla bilen har ju haft en spricka över hela rutan i flera år... Host och harkel! Men i garaget har det ju inte spelat så stor roll.
Den där skadan har Glasmästaren som dansat in i vår familj velat laga sedan en tid tillbaka.
Jätte snällt men jag har dragit på det: vi väntar tills vi vet domen på besiktningen.
I går ville han veta om han fick beställa en ny ruta.
Absolut! :)
Skönt att åka hem med en godkäntstämpel.
Skägg
13 Oktober 2015 - 19:53
När vi gjorde om badrummet för två år sedan var det viktigt för mig att ha ett badrumsskåp där det gick att "spegla sig bakifrån".
Detta från Hafa har jag varit väldigt nöjd med.
Det har varit ett "krux" bara och det är att det har gått åt väldigt många lysrör - förstår vi nu...
För ett tag sedan hade det återigen svartnat och jag gick och handlade ett nytt för nästan hundralappen.
När jag kom hem var det lika svart.
Alltså måste jag av misstag fått med mig det gamla hem? Otur!
Handlade ett nytt dagen därpå, damen ville så gärna hjälpa mig men kunde inte GE mig ett nytt... Det hade jag i och för sig inte trott heller.
I med röret i lampan - lika svart!
Det är i det läget det är att inse att det är i ljusrampen det är något fel.
Tur att detta inte var badrummets enda ljuskälla för då hade vi varit inne på tredje veckan med stearinljus alternativt pannlampa i badrummet.
De har beställt nytt från utlandet till oss så det är bara att vänta och se glad ut!
Upptäckt i förra veckan att jag inte sett mig på "nära håll" så ordentligt tack vare att jag inte har perfekt ljus över skåpet. När jag stod i ett provrum med väldigt starka lampor såg jag ett väldigt långt och väldigt svart skäggstrå på hakan! :(
Fram med den lilla, lilla saxen som jag har i väskan (bra-att-ha-sak, jag lovar!) för att fixa detta på studs!!!
Jag ska inte tänka på hur många som stirrat på mitt lilla stå och undrat...
En gång för väldigt många år sedan hade jag ett långt och lockigt (!) skäggstrå under hakan. Frågade då min lilla dotter som alltid såg allting varför hon inte hade sagt något!
-Jag trodde att du skulle bli ledsen då...
Så perfekt!
10 Oktober 2015 - 10:57
Om ni visste vad det värmer i modershjärtat när båda mina barn blir så glada över att se varandra! :)
Sedan sonen flyttade i augusti för att leva studentliv har syskonen setts en gång.
Kan vi inte åka och hälsa på? har jag hört från ena hållet och från det andra:
Kom gärna och hälsa på!
I går var ju jag fredagsledig och passligt nog slutade sonen klockan 12 och min dotter var ledig.
Jag klev gärna upp tidigt för att umgås med båda barnen.
Innan sonen anslöt hann vi tjejer med ett Ikea-besök.
Jag var bara sponsor, till lite köksgrejer.
Sedan fick vi en guide till stadslivet, så perfekt! En god lunch med kinamat.
Då blev det energi för shopping.
Sonen shoppar sällan så han måste ha samlat all kraft för det till dagen med syrran. Passande!
Till och med jag handlade; skor till KORTA joggingturer och LÅNGA promenader.
När alla var nöjda med sina inköp gick vi hem till de 12 kvadraten i studentkorridoren.
Det var jätte roligt att få hälsa på alla glada ungdomar. Men himmel och pannkaka då det var en handfull människor från utlandet.
Jag och engelskan... Host!
Men alla var så glada och kvittrade efteråt att det var "Nice to meet you."
Det kändes väldigt mysigt där och sådant gillar jag.
Mina ungar fick sedan "egentid". ;)
Det inbokade spinningpasset var inget för mig...
Sedan var det dags att bege sig hemåt i mörkret efter en helt perfekt dag.
Kanelbullens dag
04 Oktober 2015 - 22:09
Inte en endaste liten kanelbulle har jag ätit i dag... Men mycket annat gott så det jämnar ut sig.
Kanelbullens dag har i vår familj en annan "grej", dagen då vi fick en änglahund. I dag har han varit det i två år.
Denna dag var det tänkt att sonen skulle bjudas på allsvensk fotboll och god mat men det satte hans magsjuka stopp för.
Det är lite konstigt med en mor, hon fick lite "sympatikänslor" trots att han absolut inte kan ha smittat med 15 mils avstånd!
Min söndag har ägnats åt att gräva potatislandet och rensa bland jordgubbarna. Nu har jag inte så stora domäner så det var snabbt marscherat.
Fört i tiden hade jag trädgårdsland där det nu är gräsmatta. Då tog grävandet längre tid...
Herrn i huset har varit Ernst i dag.
I ett av "gästrummen" håller projekt renovering så sakteligen på att växa fram. Under de vita plattorna i taket göms ett jätte läckert trätak!
När man börjar är det ju svårt att sluta och vips hade en bit av golvet öppnats upp och jajemen - fina plankor där också!
I huvudet snurrar det ju om det är så överallt i huset men bäst att ta en sak i taget så att inte Arga Snickaren kommer på besök. ;)
Vinst ger seger
03 Oktober 2015 - 19:54
I dag var det en sådan där dag då min son hade velat vara på två ställen.
På studieorten var det en "viktig fest" och på hemmaplan var det en "viktig match".
Eftersom skollivet är prio ett i hans liv och den ordinarie målvakten var på benen igen så blev ju valet lätt för honom. Men ibland blir det inte bra ändå, han ligger spysjuk under täcket och missar hela härligheten.
Så kan det gå!
För egen del hade jag ingen "viktig fest" och ingen oviktig heller så jag styrde iväg mot den viktiga matchen i ensamt majestät.
Nummer 99 står som min son i programbladet men 99:an var på plan. Lite väl mörkhårig denna dag... För att vara min unge alltså.
Det som gällde inför denna sista match för säsongen var att "Vi har allt i egna händer". Vinst och vi vinner serien.
Oavgjort, vi vinner serien om tvåan förlorar eller inte får mer än fyra poäng i målskillnad.
Det var innan gästerna gjorde 0-1 i den sjuttonde minuten.
Det var som sjutton ja!!!
Det hann att bli 0-2 också...
När det vände till 1-2 vaknade hoppet och det var rysligt spännande.
Jag var bombsäker på att laget skulle fixa minst ett mål till, som de tryckte på. De brukar aldrig ge upp.
99:an var också på motståndarnas planhalva mot slutet och i den 96:e (?!) minuten jublade vi i hemmapubliken - en kort stund tills vi såg linjedomaren vinka offside.
Sedan var det roliga slut...
Om ett tag kanske grabbarna kan vara glada över en bra säsong, men i dag visade kroppsspråket något annat.
Besvikelse.
