Blogga, ett sätt att umgås!

I dag kom jag i håg det!
Att lyssna på Vi i Femman.
Det blev ruskigt spännande på slutet.
"Vår" skola ledde med ett ynka poäng inför sista frågan
där man kan kamma hem hela fem poäng.
De svarar först och m i s s a r...
Wohooo!
Turligt nog, från vårt synsätt, så missade andra laget också.

Mitt i matchen ringde vår rara bibliotikarie och sa att min beställda
bok hade kommit hem. Hittade ett boktips HÄR som jag anammade.
Eftersom vårt lilla bibliotek bara har öppet en dag i veckan och inte
så lång stund efter det att jag har kommit hem så fick jag slänga mig i
bilen innan jag diskat.

-Jag lämnar det så här så får jag se om det är snyggt och
prydligt när jag kommer hem igen.

-Ha inte för stora förhoppningar! sa han min son...

Härom helgen när pappa var här och vi skulle skära kött så fick jag lite "påbackning" om att mina knivar är såååå slöa.
Tyvärr stämmer det.
Jag har dock ett brynstål liggandes i ena kökslådan.
Långt ner under andra grejer vill säga.
Använder det inte så ofta.

Nu när jag fiskade upp det ur lådan såg pappa lite imponerad ut, över att jag åtminstone hade ett redskap han gillade. Han var dock inte ett dugg imponerad av hur jag använde det så han slet det ur händerna på mig (okej, kanske inte riktigt men det lät lite mer dramatiskt iallafall!) och slipade varje kniv jag äger.
Skillnad med redskap som är slipade må jag säga.

Jag försökte få honom att slipa mina slöa saxar på samma vis.
Jo, jag erkänner - jag klipper ALLT med dem...
Jag fick en snabb förmaning om att saxar sliper man inte på detta vis.
Så synd då.

Istället fick jag "husmorstips" eller heter det kanske "husfartips" när pappa yttrar det?
Hur som helst, vik ihop helt vanlig aluminiumfolie och klipp, klipp, klipp lite med saxen och vet ni vad?

Det känns som det fungerar!

Jag gillar verkligen husmorstips, funktionellt och alltid snudd på gratis!

När jag och min hund skulle gå dagens första runda kom det en
matte utan hund.
Det är inte så ofta hon är ensam så när min vovve började lukta på
henne sa jag direkt att han nog saknade hennes hund.
-Det gör jag också!

Milda tider, hon trodde att jag visste att hennes fyrbente vän hade
lämnat jordelivet... (För bara några få dagar sedan.)
Nu fick hon berätta och det tror jag är hälsosamt.
Det bara ryser i mig men jag lyssnar så gärna.

När vi kom tillbaka från promenaden hade vi fått sällskap av en annan
vovve. En som det fortfarande är liv i.


En av varje sort, det lever de här två kompisarna upp till.

En liten - en stor.
En mörk - en ljus.
En kille - en tjej.

Dock har de mycket gemensamt.
Glädje av vararandra.
Fart och fläkt.
Dessutom gillar de samma sorts "dofter"...

Det är högt tempo så här års.
Riktig vårkänsla, trots snön.
Ja, på jobbet alltså.
Det håller i sig i ett par veckor till.
Så här framåt slutet av veckan slår tröttheten till.
Det hade inte sett så bra ut att lägga sig som en padda över skrivbordet
så jag lät bli.

När telefonen ringde för femhundrafemtioelfte gången och jag än en gång
fick ta bort tankarna från där jag var så kändes det som jag ville något
annat än glatt och trevligt svara.
Fast det gjorde jag förstås, jag är extremt kundvänlig.

Så när han i andra luren skulle förklara sitt ärende kom dennes lille son
in och ville ha sin pappas uppmärksamhet.

-Ja, jag behöver ju inte hålla koll på mina barn längre.
-Hur gammal är din äldste då?
-18.
-ARTON? Nej, SÅ gamla barn kan du inte ha.
Du är ju inte gammal själv. Jag har alltid trott att vi har varit jämngamla.

Oj, vad energi jag fick.
Skuttade sedan fram bland kollegorna och kände mig yngre än någonsin.
Jag tror bestämt att det smittade en smula, det här energifyllda, för de såg glada ut de med.
Annars är det jag som ser så himla kul ut.

Jotack, jag går väldigt försiktigt när det är halt ute.
Powerwalk är något jag bara pratar om så här års...
Mitt sällskap som ni ser på bilden här har stundtals destå mer fart i sina tassar så medelvärdet på raskheten blir perfekt.

När det är halt överallt är det dock lättare för då är det bara att "brodda på", gillar verkligen broddar!
Minns när jag skulle köpa mina första, stövlade in hos skomakaren som marknadsförde denna produkt i sitt skyltfönster.

-Jag skulle be att få ett par broddar.
-Är de till en gammal person?
-Det beror på...

Tystnad.

Jag förstod inte riktigt om han bara sålde broddar till en speciell åldersgrupp.

-Om du tycker att JAG är gammal, DÅ är det till en gammal person. Annars inte!

Jag fick köpa broddar så snällt men han såg lite chockerad ut på något vis, som om glada, pigga, raska, allerta personer på 180 centimeter, fyllda 35 år liksom inte använde broddar.

Sedan dess har jag istället kört med Yngsjöbrodden, ett par om året. På Apoteket frågar de ALDRIG hur gammal användaren är utan de brukar istället dra till med "De här är bra!".
Exakt så tycker jag också.

Just nu är det "årets snörekord" hos oss, bilden är från förra omgången för ett par veckor sedan.

Hur som helst är min pensionärshund lika lycklig och glad över att köra ner hela huvudet i snön och "vispa runt".
Jag tycker att det är fint med snön så länge jag kan ta mig fram överallt och inte halkar.
Halkan kommer jag aldrig att bli kompis med... Är livrädd.

I dag var det verkligen "blankhalt" i stan när jag skulle gå tillbaka från frissan till jobbet och jag med mina långa ben såg säkert jätte kul ut när jag trippade fram med pytte, pyttesteg med mina grova stövlar där i nerförsbacken där det inte fanns många gruskorn att ta sikte på.
Det matchade nog inte på något sätt.
En medelålders man kommenterade detta. Tror jag. Jag hade fullt sjå med att koncentrera mig på att gå än att lyssna på vad han för syrligt på hjärtat. Så swischade han till själv med båda fötterna men klarade sig utan att vurpa.
Det var nog ett "tecken från ovan" att han inte skulle bry sig så mycket om hur andra upplevde halkan. ;)

Det finns annars goda saker med snön också. Det blir så rent inne hos oss!!! Inga lerhögar eller gruskorn så långt ögat når. Härligt.
När det är nysnö så är det också lite kul att se vilken aktivitet det har varit ute i naturen. Vilket nattliv det är här i byn!

Dessutom är nysnö en god hjälp till att se att det INTE har varit någon tidningsbil vid postlådan på morgonkulan... Då behöver jag inte "ödsla tid" på att gå ända fram till lådan innan jag blir besviken.

...det ska det vara, helgen som gått.
Har ni märkt något av det?
Hos mig är det "jämt läge" hela tiden känns det som. Miniläge hela tiden liksom...
Jag lever redan efter alla spartips i världen så de kan slängas i Plusprogrammets soptunna.

• Äter aldrig ute, har med rester hemifrån
• Handlar inte på rea utan på "rea på rea" och så halva priset på det
• Planerar middagar efter extrapriser
• Köper årstidens frukt & grönt

Äsch! Jag gillar inte sådana där spartips...
Ica och Volvo gillar mig. ;) De får alla mina pengar.

Denna dag började vi iallafall med nybakade frallor.
När man bor på landet får man baka själv.
Doftar ljuvligt i köket och smakade mums!
Extra roligt när dottern säger att de var kanongoda.
Det går dock inte att göra likadana en gång till för jag kör Kajsa Varg varianten.
Man tager vad man haver. I dag hade jag mycket grahamnsmjöl och rågkross toppat med solrosfrön.

Kvällen avslutades med ett stort fat med skurna bitar av kiwi, banan, apelsin och päron.
Jätte gott och fint mår man när man festat på det.

Jag hade tagit bilder på allt men är för slö för att börja ladda in dem i datorn nu så ni får ta detta inlägg rakt upp och ner som det är för nu ska jag sova min skönhetssömn och ladda för en ny vecka (med ny lön framåt slutet av veckan!).

Testing, testing!
Det var ju vår "taktik" för att hitta de bästa passen på Friskis denna termin.
Jag hade höga förväntningar inför kvällen.
Det gick som smort att hinna i tid tills klockan 18.
Bussen som tösen kommer med kommer till sta´n med några få minuters marginal men så länge det är på rätt sida om klockan 18 så går det fint.
Att rappa på där i början är värt den där timman vi kommer hem tidigare tycker jag.

Så långt så väl som det brukar heta.
Det blir aldrig som man tänkt sig sa ofta min mamma. När jag var ung vägrade jag tro henne men så här i "efterhand" får jag krypa till korset och nicka igenkännande. Det blir sällan som man tänkt.
Dock vill jag göra ett tillägg; det kan bli bra ändå!

Ledaren som åtminstone jag längtat efter att få jumpa till var skadad i höften och kommer tydligen så att förbli en lång tid framöver. Stackars, stackars henne!
Eftersom detta tydligen var hastigt påkommet så var tjejen som hade ett pass i kväll bara vikarie för just i kväll, framöver hade de inte hunnit bestämma någonting om.
Jag gillade passet som var och skulle gärna göra om det nästa vecka.
Min hårdaste kritiker var inte riktigt lika positiv...
Man behöver inte tycka lika, det är okej ändå! Hon har ju redan funnit sin favorit, det är lite hårdare pass det.

I går hade farmor haft "tantbesök".
Jag och farmor är lika, vi tror att alla äter som hästar.
Utsvultna hästar dessutom.
Det gör de oftast inte.
Speciellt inte tanter.
Det vet vi men glömmer bort.
Gång på gång.

Så i går kväll kom farmor infarandes vid 21-tiden på kvällen och undrade glatt om vi ville fika - på kakor.
Jag som var på vippen att borsta tänderna just för att INTE äta mera försökte tacka nej så snällt jag kunde.

Biskvier, hallongrottor, toscarutor, knäckkakor. Fina, lyxiga som de bästa konditorikakor!
Tyvärr, jag har inga "kaloripengar" kvar en vanlig vardag klockan nio på kvällen...

Jag VILL äta, självklart men jag ska INTE det.
Inte ens för att vara snäll. Jag har slutat med det tack och lov.

Farmor såg besviken ut och gillade inte läget...

Ibland glömmer man då saker.

Läste i tidningen att vår lokala skola skulle delta i radions Vi i Femman tisdag klockan 17.
Det ska jag lyssna på! Extra kul när man känner till barnen.
Passar extra bra när det är exakt den tiden jag ändå sitter i bilen på väg hem från jobbet och kan höra på radion.
Så tänkte jag i morse.

På eftermiddagen kom en kund in till mig, en stolt pappa till ett av de där barnen som skulle i väg med klassen i dag. Han påminde mig naturligtvis om den stora tilldragelsen:
-I eftermiddag måste du lyssna på radion Malin!
-Självklart! Jag har laddat sedan jag läste det i tidningen.
Han såg glad och stolt ut.

Så när jag har ätit och diskar, klockan är kvart över sex. Då slår det mig.
VI I FEMMAN!!!
Då var det en kvart sedan det slutade...
Nu gick det inte ens att säga "Bättre sent än aldrig" utan det var bara till att googla fram på datorn hur det hade gått, jag får en ny chans att lyssna - en ny match för de hade vunnit. Bravo!

Något annat jag har glömt är den jätte goda pizzasalladen som vi hade dille på ett tag.
Dottern påminde mig i helgen och passande nog var det extrapris på vitkål denna vecka.
Vilken tur att jag kom ihåg att köpa hem! ;)

Fresteler är till för att falla för! Eller?
Vi "höll" ju oss både fredag och lördag så de där påtalade nybakade semlebullarna for ju ner i frysen.

Sent ska syndarna vakna. På söndagen då kom sötsuget iallafall!
Jag måste säga att de SÅG goda ut iallafall men konstigt nog var de inte SÅ extremt superdupergoda som jag vill minnas att semlor är.

Fast det är ju bara tur, nu slipper jag längta efter flera...

Morfar som var här och fick smaka årets första "skörd" såg LITE förvånad ut när semlorna skulle fotograferas innan de fick avnjutas.
-Så gör vi ALLTID hos oss förstår du.
Då tittade han på mig som jag var spritt, språngande galen!
Hos honom får man äta utan att fotografera det ätbara först.
Att göra som man vill hemma hos sig själv det är helt okej.

Dessvärre har jag ju läst på innehållsförteckningen på min nya "kärlek" digestivekex med vitlöksost också men ska man nu få i sig kalorier ska det banne mig vara gott!

I går körde vi ännu ett Friskis & Svettispass.
Låter som de bästa motionärer just nu. Det brukar alltid vara så här varje januari och det beror inte på något nyårslöfte uten helt enkelt att alla ledare kommer med nya pass vid terminsstarten och då gäller det att se vad som bjuds så att vi går på de pass vi gillar allra mest.
På lördagar är det olika pass varje vecka så då är det en bra chans att "prova på".

Att passet heter lika "medel", "puls" eller "styrka" spelar liksom ingen roll, det är så stora variationer i rörelser och framförallt musiken.
Det ska vara kul att jumpa!

I går var vi nöjda och riktigt svettiga när motionstimmen med "styrka" var gjord.
Det kändes skönt. Det är en fd. kollega till mig som är ledare, hon är duktig!
"Synd" bara att den ordinarie tiden för detta styrkepass inte är en favorittid i veckan.
Det är mycket som ska passa in...

På torsdag kväll ser jag fram emot ännu en "nyhet" och det håller jag tummarna för att det passar som hand i handske för den tiden är perfekt, nästan direkt efter att jobbet slutar.

Märkte inte ett dugg av att fredagen den 13:e var en olycksdag igår istället gick allt i flygande fart.
Det är nog lite så, när jag samlat mig och tänkt på en uppgift en längre tid så går det så raskt och bra när jag äntligen tar tag i det.
Linneskåpet som flyttades i höstas då jag inte var hemma har haft en "sortering" där jag hade svårt att hitta rätt grejer men swisch så har jag tjusiga högar med paradhanddukar, virkade dukar, löpare och fyrkantiga dukar. Var sak på sin plats. Jag vet i och för sig inte när eller vart jag ska använda de fyrkantiga dukarna men de får ligga där som minne efter mamma, mormor och min gammelfaster...

En stor påse med mindre handdukar fick åka i soptunnan för de använder vi heller aldrig och de kunde inte kvala in i någon nostaglisektor heller... Genast blev det luftigare till de andra handdukarna som vi verkligen använder.

Eftersom det blev en swich-det-går-så-bra-dag så lagade jag lasange, fläskfilégryta och kotletter till kommande vecka. Kan tyckas att det är lite märkligt att laga tre olika middagar en dag då vi var bortbjudna på mat men det gäller att flyta på vågen när det är medvind!

Vi fick jätte god mat och efterrätt så de där semlebullarna de hoppade vi över, de åkte ner i frysen eftersom jag aldrig gjorde iordning dem till semlor.
Den som spar han har!

Det jag gillar att "synd-äta" allra mest just nu utöver "fruktfat" som vi gärna kör om kvällarna är digestivekex med vitlöksost.
Mumsfillibabba så gott!

I dag är det årets första, vanliga, lediga fredag.

"Lev som varje dag vore den sista". Jaha...
Vad i hela friden skulle jag göra då? Om jag visste att jag inte fick flera dagar?
Skynda mig att läsa ut boken som jag håller på med så att jag får veta hur det går? ;)

Det kan vara så att det är den sista, vanliga, lediga fredagen på en månad...
Det brukar iallafall att vara så för från och med nu blir det "vårkänslor" på jobbet.
Intensivt är väl bara förnamnet men erfarenheten säger att det ordnar sig på något vis så såhär på min "sista dag" ska jag... Njuta av att göra vad jag vill. När jag vill.

Fick en "förfrågan" i går om vi kunde äta semlor i kväll.
Jag nappade jätte snabbt och lätt. Jag är så smidig och snäll. ;) Tjockistänk. Jag vet! Det är inte JAG som vill ha dem, egentligen men nu när de ändå är bakade så visst, en ska jag väl ändå klämma i mig, som sällskap!
Semlebullarna ska snart skjutsas in i ugnen.

Jag har tänkt att "sortera/städa" i linneskåpet en längre tid så DET ska jag ta tag i.
Det var innan jul jag tänkte på det så den "ídén" har mognat lite nu...

En del är ständigt ofta sena...
Efter hand lär man sig att det inte är lönt att plocka fram fikat/maten förrän gästerna kommer.
Alltid samma visa. Det som stör mig allra mest är att de inte ens har vett att be om ursäkt för att de kommer supersent utan bara verkar tycka att vi ska vara glada att de kommer när de kommer.
Nej, jag gillar verkligen inte det och är själv en sådan som har en klocka som går rätt. ;)

I dag blev jag lite förvånad när jag öppnade posten.
Årets första julkort hade kommit!
Så nu kan jag ju inte påstå att dessa människor är sena iallafall!

Det kan ju vara så att jag har flera "kändisläsare" än vad jag tror, att det är en liten "pik" för mina hyacinter alternativt att jag river bort julen så snabbt. Ja, vad vet jag?

Det är ju kul att få post oavsett när den kommer menar jag så jag menar absolut inget illa men om jag skulle skicka "en försenad julhälsning" i går (det var iallafall då som brevet postades) då hade jag allt dragit till med en annan liten hälsning än GOD JUL!

Men visst kära släktingar och alla andra glada människor: Till er alla en riktigt god jul! =)