Blogga, ett sätt att umgås!

 

När någon börjar prata om att jag är pålitlig ja då brukar jag försöka smita undan.

Jag har blivit klokare med åren och vet att i det läget är det dags att "dra öronen åt sig".

Den som yttrar de där orden vill oftast ha hjälp med något.

 

-Malin, du är den p å l i t l i g a s t e granne vi har!

Jag förstod resten... Grannarna skulle åka bort i två veckor denna sommar också.

När jag ändå är hemma så gör det mig inte ett dugg att ta in deras post eftersom deras brevlåda sitter 40 centimeter ifrån min egen. Att "slänga på" blommorna lite vatten är ju inte heller hela värden.

I allafall inte i år, jag går ändå förbi med min hund varje dag och då stannar vi till.

Det tar inte så lång stund.

 

I fjol fick jag "förmaningar" om vilka blommor grannen VAR RÄDD OM.

-Den här fick jag till Mors Dag och är så rädd om!

Kära tid, då är jag INTE rätt person att lämna den till. Jag vårdar helst blommor som dricker som ska behandlas med mycket vatten! Tänkte på den där attans blomman varje dag och den såg ut att längta rejält efter husfolket om jag säger så.

Talade om det där för farmor, hur jag verkligen försökte få blomman att trivas men den gillade mig inte riktigt i 14 dagar...

Farmor är inte så duktig på att behålla "hemlisar" så summa summarum berättade hon naturligtvis om min "rädsla" för grannen sedan när hon kommit hem.

Så med glimten i ögat sa grannen innan hon for i väg att "Det är inte så noga med blommorna."

Ni må tro att det känns bra!

 

När jag går in i farmors skafferi luktar det som i mormors skafferi när jag var liten.

Farmors bröd är samma recept som mormors och när farmor har gjort ättiksgurka smakar det också mormor.

Smaker och dofter kan verkligen framkalla minnen!

 

Jag tror bestämt att jag håller på att bli mer och mer som mormor, upptäckte det när en ville ha receptet av de goda "grötbullarna" som jag bakat och bjöd på.

 

-Men det finns inget recept. De blir olika hela tiden.

Hela sällskapet tittade jätte konstigt på mej. De propsad dock på att få något nedskrivet för de var ju så goooooda. Roligt förstås.

 

Minns att jag verkligen avskydde när jag försökte få ut något recept från mormor och hon angav måtten i exakt den enhet som jag gjorde nu.

-En slurk ättika.

-En gnutta socker.

-Sedan så mycket persilja du vill.

Det var inte recpetet på grötbullar men väl ättiksgurkan på bilden som påminner så mycket om lilla mormor.

 

Någon bild från gårdagens final i fotboll blev det inte...

På fotograffronten brås jag sannerligen inte på någon. Vad jag kan komma på. Min ena farbror fotograferade dock mycket ett tag men om han var en "medgångsfotograf" kan jag inte säga och tyvärr är det alldeles för sent att fråga... Lika försent som det är att få mormors recept...

 

Börjar nästan känna lite jobbarångest...

När det blev tomt på gäster kändes det genast som vardag.

Något som jag gillar i vardagen är ju dock fotbollsmatcherna!

Då bryr jag mig inte om något annat.

 

Nu i veckan var det "semifinal" i en cup.

Förstår inte riktigt hur man kvalificerat sig för just semifinal eftersom det var fyra lag med i cupen men nog lät det vackert, det håller jag med om.

 

Den här gången var det riktigt roligt att hejja på sonens lag.

När han gick av planen var siffrorna åt precis det håll jag ville, så en nolla på det. =)

 

I morgon blir det "den stora finalen".

Hoppas jag får god underhållning för inträdespengen.

 

I över en veckas tid har det varit fullt med folk åt höger och vänster.

När det blir rena rama Fanny och Alexanderkänslan är det oftast jul eller semester här i vårt hus.

I går åkte de sista och jag kan lova att det blir lugnt och tyst på något vis.

Inga utdragna leksaker, inte hela golvet fullt med bullbitar eller andra smulor.

(Nej, hunden äter inte smulor, han vill ha STORA bitar...)

Inte projekt på gång HELA tiden...

I morse var det lite trist när det det inte kvittrades från en liten tjej och väldigt märkligt att ha köksbordet litet igen och bara fyra till fikat...

 

Härom dagen ordnade jag och farmor en picnic för alla som ville hänga på. Min nya illgröna kylväska/picnickorg fick premiäranvändas. 10 stycken blev vi på vår lilla utflykt, över stock och sten.

"Charmen" när det är så många här är att man aldrig vet hur många det är som följer med på de olika aktiviteterna eller ska fika samtidigt... En del glömmer också bort att vår lilla farmor inte är någon ungdom längre men hon imponerade starkt över stock och sten. "Snart" 77 år är hon ju faktiskt.

Det blev hur som helst en trevlig, varm och god utflykt.

 

Med sommaren kommer det inte bara koskit i hagen här på landet, det kommer sommargäster också.

 

Träffade på en av sommargrannarna i går för första gången detta år. Hon är pratsam. Så är det ju lite trevligt med en i samma ålder som mig själv, ungefär. Det finns inte så många sådana i den här byn.

 

När det har gått en lång tid sedan man sågs sist är det ju lite att uppdatera sig på men himmel och pannkaka vilken grej jag hade missat:

VI HAR FÅTT EN SOMMARGRANNE TILL.

Det hade jag inte en susning om. Men det fanns iallafall en liten lillebror i familjen. Kul förstås.

 

Fick så fina komplimanger som jag får leva länge på eller vad sägs om:

-Är det NÄSTA ÅR du fyller 40?

Så pratade hon om att hon hade gått ner i vikt så lätt efter graviditeten:

-Det gjorde du också va?

Ho, ho, ho, ho. Jag kan väl efter 16 år inte skylla på graviditetskilon precis men att vara över 40 och med några kilon för mycket då är det ju helt underbart att se ut som en normalviktig 39-åring. :)

 

Jo, jag är jätte bra på att leva på det lilla.

 

Det är ingen hemlighet att jag verkligen gillar att fika!

Har lite besöksfolk här som också gillar det. En bra kombination!

Just nu har jag frallor på gång som snart ska in i ugnen och så tänkte jag baka en "studenttårta" med chokladsmak. I dag är jag ju i så fin form att jag kommer ihåg mjölet! ;)

Grädde och lite blåbär i mitten tror jag är en god kombination.

 

Tur att jag har ett bra träningsredskap här eftersom jag äter så mycket.

Att dra barnvagn är rena nostalgin. Det gjorde jag jätte mycket för en sisådär 10 kilo sedan...

Borde inte släppa hem den lilla tösen på onsdag, om hon stannade kvar här ett tag är jag säker på att både magen och baken på mig skulle bli jätte snygga. ;)

 

Nu har jag varit på Hemmasalongen i köket och kan återigen ha utsläppt hår.

Det är bra!

 

Jag har också premiärfärgat ögonfransar och ögonbryn.

Det var en duktig "fixare" för det gjorde inte ett dugg ont iallafall.

Ögonfransarna blev jätte bra. Ögonbrynen blev jätte färgade... Känns det som iallafall.

Fast det påstås att jag bara behöver vänja mig... Jag är ju jätteljus där i naturliga fall.

 

När det kom besökare i går så sa de iallafall inget, märkte inte något förrän min son utbrast någt i stil med att mamma såg ut som en påskkärring bara hon hade målat på sig lite läppstift också.

 

Varje gång jag tittade mig i spegeln i går undrade jag vem som var där!

 

Farmor ville prova hon också så den lilla frisörskan här hemma får träna som tusan och uppenbarligen är det fint med väldigt bruna ögonbryn när flera frivilligt vill ha det.

 

Mina fingrar har varit ständigt blå i ett par dagar men den här gången beror det inte på kyla utan på blåbärsplockning.

 

Kära vänner!

Ni som hälsar på och lämnar hälsningar piggar upp min vardag ska ni veta så SJÄLVKLART ska ni få se hur det ser ut med hår som blivit lite väl slingigt...

Kör knutfrisyr varje dag för är det semester så behöver man inte se så "städad" ut.

 

Här kom en tjej som varit i skogen och frågade om jag ville göra en blåbärspaj.

Hon VET att jag är väldidgt lättflirtad då det gäller ätbara saker. ;)

Så i kväll vankas det blåbärspaj med trevligt sällskap men innan dess ska vi mumsa i oss grillat som det börjar dofta ifrån nu.

 

Törs nästan inte säga att sedan ska jag minsann prova något som jag inte provat förut och SJÄLVKLART handlar det om färg, det är ju mitt "tema" nu.

Färg till ögonfransarna, verkar ju praktiskt. Frisörskan har lovat att ge en hjälpande hand så jag är säker på att det kommer att bli ett fint resultat. Man får lära sig av sina misstag. ;)

 

I kväll fick den bullbakande mamman hem sin dotter igen.

Hon skrattade direkt när hon såg mig:

-Men mamma, så du SER UT I HÅRET!

Så sa hon snabbt att hon kunde hjälpa mig att "färga om det".

Jo, en del har det bra. ;)

 

SÅ farligt är det väl ändå inte att ha lite väl många slingor. Lite väl orange i färgen kanske...

Äsch, jag blir inte gift ändå så vem tusan bryr sig?

 

De här dagarna då jag mest har skuttat runt i blåbärsskogen med min hund är det då sannerligen inte som sagt ett dugg om min frisyr ändå. Istället är jag himla glad över att min fyrfota vän har varit pigg som en lärka!

Piggare än på mycket, mycket länge. Jag har haft känslan av "gamla tider". Då när vi kunde gå hur långt som helst tillsammans. Nu har vi mest lufsat, stannat och plockat/ätit blåbär och så lufsat igen. Men ändå! Se hans glädje när han skuttar över grenar är underbar.

 

Förut i dag fick jag äran att ta med mig en liten söt snart 1-åring ut på promenad på egen hand.

Vi skulle gå och titta på kossor men innan vi hann dit så sov hon så sött.

Hon hade heller inte den minsta invänding på hur jag såg ut.

Det är så skönt att umgås med okomplicerade varelser.

Hallelulja!

 

 

Jag anar att min tös aldrig kommer att lämna sin mor ensam hemma efter denna dag.

Jag fick se en alldeles övergiven och ensam slingpaket som vi köpte för evigheter sedan och visst var det synd att den stod där alldeles själv.

 

Nu när jag har renast jordgubbsland, bakat bullar, rensat grusgången, städat garderob, läst böcker ja då fanns det helt enkelt tid till roligheter.

 

Eftersom den blivande frisörskan nu tagit över "Salong Kökssaxen" som jag drivit i 25-talet år så ställde jag mig istället i badrummet, blandade till det som fanns i paketet och tog fram den lilla penseln.

Så sjöng jag "Jag ska måla heeeeela väääääärlden lilla maaaaaaammmmmmaaaa. Hela världen ska jag måååååla till deeeeej!"

 

Så såg jag hur mamma satt där uppe på ett moln, skakade på huvudet för att hon egentligen skulle velat ha stoppat mej och så ändå sagt:

-Äsch, du gör ju som du vill ändå!

 

Så nu sitter jag här... Ho,ho, ho. Jo, jag borde ha väntat tills frisörskan kommit hem...

Men det kunde ha varit mycket värre, håret sitter ju kvar på huvudet iallafall. ;)

 

 

 

Minns ni tårtan?

Den goda, men icke så vackra.

 

Här kommer lite uppföljning.

JAG GILLAR VERKLIGEN ALMONDY!

 

Så snabba de var med att svara och att dessutom få gå och hämta ut en alldeles ny tårta.

Passar ju bra till mig som snart fyller år. ;)

Nu ska jag bara välja vilken smak jag ska ta hem.

Jag är ju inte svårflirtad när det gäller ätbara saker så jag är säker på att jag gillar både citron och jordgubbsmaken lika mycket som chokladen.

 

Att jag har levt så snällt och beskedligt förut, det är ju störtbra att klaga! ;)

 

 

 

 

 

Massor med regnsånger finns det.

Jag kan roa mig med att komma på så många som möjligt.

 

Så roar jag mig med annat, till exempel med att baka.

Så bjuder jag folk på fika. Varje dag!

 

Tur att jag har kommit igång med joggingrundorna igen.

Klafs, klafs! Om man springer när det regnar syns det inte att jag är svett. ;)

 

 

I dag var det förresten lite sol. Jag kastade mig ut på altanen och njöt i solskenet.

Då kom farmor.

-Å, så skönt du har det här. Så här borde du sitta lite oftare.

Klokt, jätte klokt! Men hon hade INTE behövt hjälpa mig på traven.

 

 

Så satt jag där. En lång stund tills min son behagade gå förbi dörren och undra varför jag satt där som en apa i bur...

 

Hade det varit riktigt panik så hade jag ju varit tvungen att kasta mig över räcket men jag har lite höjdskräck.

 

Nog är det kul att förnya sig lite granna ibland. Visst vill man testa en ny färg då och då.

Ja, för nog måste det vara exakt så som min hund har tänkt?

 

Det här regnet det kan då ställa till det. Lerigt blir det.

Lera ska väl vara extra hälsosamt att packa in pälsen i?

 

-Men tar du in honom? utropar en del.

Kära människor, han BOR ju här!

 

 

För femtontalet år sedan hade jag en liten flicka som ständigt ville vara nära sin mamma.

Om mamman gick utom synhåll kom det ljud från den lilla halsen som hördes högre än en operasångare.

 

Det är ju kul att vara uppskattad men stundtals kändes det som om jag var lite väl mycket poppis om jag uttrycker mig milt.

 

Den lilla tösen ville inte bara vara nära sin mor, hon ville riva ner allt som kom i hennes väg också.

Vi hade det så kalt här inne för vem i hela världen orkar sopa ihop jord från nerdragna blomkrukor, vem orkar lägga till rätta mattor som ständigt ligger i en hög tillsammans med alla dukar som fanns på bord och bänkar?

Minns speciellt när en tjej kom in här som inte hade varit här på ett tag, hon tittade förskräckt på mig och undrade om vi skulle flytta?

 

Nej då, vi har bara lillasysteranpassat huset!

 

Nu för tiden har vi glömt allt det där och nu för tiden så hinner inte vår stora dam hem från ena semestern förrän hon ger sig ut på en ny. I morse drog hon västerut med sin kompis och hennes familj.

Jag hoppas att de får det riktigt roligt!

 

I dag var det dags för grannbyns idrottsförenings årliga SOMMAR-auktion.

"I händelse av regn sker auktionen i bygdegården" hade jag läst i annonsen.

Det är jag säker på!

Lika säkert som amen i kyrkan regnade det ändå var auktionen utomhus.

Jag gillar att vara utomhus - i regnställ och stövlar. Inte som jag var klädd nu!

 

Tappade inspirationen innan jag ens tittat på grejerna alltså.

Lika gott det för det blev hiskeligt billigt. Ingen ville dra upp plånboken och få allt dyngsurt skulle jag tro.

20:- kunde man få det mesta för. Tur att jag blev lite sur annars hade jag ropat in ett helt köksmöblemang för 50 kronor och vart i hela friden skulle jag ha gjort av det?

Nu var det en loppisföreståndare som fyndade friskt, tur för honom!

Jag lider dock lite med de som skänkt jätte fina grejer och så ges de nästan bort...

 

Vi hade farmor med oss, hon frågade om vi inte kunde åka på loppis istället, så hon kunde få tak över huvudet.

Vi anammade hennes förslag och så kunde hon fynda en visp för en femma.

 

Hon började prata om att fika redan där på auktionen men det kändes inte så skoj där i regnet...

När hon varit på loppisen ville hon in på varje café hon såg och bjuda oss. Jätte snällt men som den goda mor jag är så ville jag hellre fika hemma med barnen så vi handlade goda grejer istället.

Jag valde bröd och farmor valde rosa biskvier.

 

Ja, utflykten som började så blött slutade gott iallafall.