Blogga, ett sätt att umgås!

       

Är det en faktura han vill ha? ;)

 

När barnen var små var jag mycket pyssligare än vad jag är nu.

Det målades, degades, pärlades, klipptes, klistrades, lästes och jag vet inte allt.

Numera får jag husera ganska ensam i köket...

 

I helgen som gick tänkte jag minsann att vi skulle uppleva gamla minnen - i ny tappning.

Sonen har fått en deklarationsblankett.

 

Hå och hej med farbror Frej! (Någon som minns gode Farbror Frej?)

Nu ska vi se vad skattemasen  fixat till dej!

 

Nej, så lättcharmad var inte den förstfödde trots att jag laddat upp med glatt humör, pärm, blankett och vad som kunde tänkas behövas. (Typ en dator eller mobil. Svårare deklaration har ju inte han.)

Jag som skulle vara så himla pedagogisk mor och visa och förklara så att han lugnt och fint kunde fixa detta själv framöver.

 

-Men du, jag har anlitat dej till det där! var det svar jag fick när han tittade mig djupt in i ögonen.

 

Det är så mina kunder får säga, inte min familj!

Jag kan säga att det är en stor och väsentlig skillnad med kundjobb - DE FAKTURERAS!!!

 

 

Ha-Ha!

Tänk vad jag känner igen mej i detta då... <:-) Man är väl mer curlingmorsa än vad man egentligen vill kännas vid, är jag rädd... Fast nu har jag i och för sej visat min son så många gånger hur man gör, så i år får han baske mej reda det själv! >:-)

Eller hur???!
/P

Önskar jag hade en curlingmorsa! Kanske man kan få låna dej goa Malin? Oroar mig för deklarationen. Jag har makens dödsbo men som allt annat löser det sig i slutändan ungefär som en Treo-brustabl.