Blogga, ett sätt att umgås!

       

Döden kommer antingen vi vill eller ej

 

De sista dagarna har det känts som min bästa hund inte har så lång tid kvar.

Han blir 12 nu i veckan så med ålderns rätt får man naturligtvis både höra och se lite illa men han har varit lite "frånvarande".

 

I går när vi var bjudna på mat hos farmor så låg han och sov hela tiden.

Jag kan lova att det aldrig har hänt förut. Han brukar sitta med huvudet i farmors knä och "matas" med jämna mellanrum... Nu bara låg han där... Så stilla. Så lugn.

 

När jag sedan hade varit ute på en promenad med min dotter så låg hunden utanför kökstrappan så stilla så stilla. Såg ut som om han inte andades längre. Innan vi gick hade jag talat om för honom att han var den BÄSTA HUNDEN och att jag var så glad för att han valde att bo hos oss. Han viftade på svansen och höll med på något sätt. Det kändes fint.

 

I ärlighetens namn trodde jag nu att han hade somnat, för gott.

Men så var det inte, jag fick ändå någon sådan där "halleluljamoment" och tänkte att nu jäklar ska han få ha kul, för tänk om det är sista dagen i hans liv.

Så fick han gå precis vart han ville och som ni ser - det blöta partiet på gärdet. Det mest leriga, koskitiga han kunde hitta.

Han mår som en kung och så bestämde vi oss för att skita i det här med döden en stund till.

Den lär komma ändå och när det än blir lär det inte "passa".

I dag är i dag och i dag har vi varit på "lerinpackning".

Hallelulja!

 

I love it! Lycklig hund in i det sista....

Min gamla, 11 år, sover också jätte länge och jättehårt. Han är ju helt döv och störs inte av något oljud. Praktiskt!
Däremot har han fått gråstarr. Vet inte hur länge till han hänger med. Men lycklig ska han få vara, precis som din.
Önskar faktiskt att han ska få somna in i sömnen, en dag. Så att jag slipper ta hemska beslut och veta om man gjort rätt eller inte. Bara få somna när det är dags. Men inte ännu! Inte ännu.
/P

Rätt inställning! Livet ska levas fullt ut och det måste ju vara hur härligt som helst att få fara runt i leran för honom!

Det är lika underbart att ha dessa kära hos sej, som jobbigt då deras tid är ute. Njut vidare av hans närvaro! Vår katt Ada har fyllt 15 och det märks under vinterhalvåret att hon är gammal. Hon har svårt med kyla och snö, ungefär som reumatism... Vet inte alls hur länge hon har kvar.