Blogga, ett sätt att umgås!

       

En till

Här på mina breddgrader fortsätter vi de "softa" dagarna. Eller så lugna är de å ena sidan inte då jag i dag har fått en kompis till, lillbrorsan till 3-åringen tyckte hux flux att det är lattjo lajbans hos mig han också.

Han är världens sötis men går fram som en ångvält med väderkvarnsvingar. ;)

Han var i mitt lag när vi spelade Lusen. Inte konstigt att vi vann för tärningen den hade kraft och energi i varje kast!

När vi skulle gå ut på en promenad på dagen fick vi känna på en rejäl dos 3-årstrots... Det är mycket lättare att "ta" sådant då man har "ungarna" några få dagar. Fast det var ganska varmt att stå inne och vänta fullt påklädd medans fröken Kan Själv hade problem med trosor som satt fel (?), fingrar som inte ville komma rätt i vanten och det ena med det andra. Lillebror var supersmidig på denna front och väntade snällt. Det såg ut som om han var van...

När vi skulle ut på eftermiddagen då Herrn i Huset frågade om någon ville åka fyrhjuling kom alla kläder som tidigare krånglat på jätte snabbt. Vilken tur!!!

Vi har fått håret klippt.

Det har mumsats på plättar, sylt och grädde så vi har det gott och bra! 

Jag har både i går och i dag fått glada tillrop via sms från England, i går Manchester och idag Liverpool.

Det är familjens fotbollsfrälste som roar sig.

Vilken lycka att få låna de små. Perfekt att lämna tillbaka när man tröttnat. Har du glömt att man klär på sig själv sist? Alltid!
Idag tröttnade jag på mitt grå barr. Nu blev det lit ljust i det igen. Känner mig ung och fräck (jag ljuger, har ont i hela kroppen) igen. Tror det är första gången som jag varit nöjd med hemmafärgningen. Innebär att det var mycket illa, innan.
/P

Jag måste ha haft barn som inte krånglade jag heller! Eller så har jag gjort som du - glömt bort det!
Visst är det så att det är lättare att ta då det inte är varje dag. Treårs trots är inte att leka med...
Härligt att mysa! Det ska jag göra imorgon!

Jag lovade i ett svagt ögonblick att ställa upp som dagmamma framåt vårkanten, men nu när jag har hunnit tänka efter lite så börjar ju alla problem med det att torna upp sej... <:-I Som väl är är det blivande dagbarnet inte ett barn utan en hund, så jag tror nog att både jag och mitt tålamod trots allt ska "överleva" det hela!

För övrigt... Kan du fatta att det är nyårsafton nu igen imorgon!? Vart tar åren bara vägen??? <:-)

Vad härligt att få va med de små en vanlig dag med allt vad det innebär. Nu önskar jag dig ett GOTT NYTT ÅR och så följs vi ett år till i blogglandia eller hur. Kramemlikram

Du ska bara vänta tills de blir 6 år - vilket trots alltså ;-)

Passar på att önska dig ett gott nytt år! Vad roligt att du hittade mig och att du lämnar små härliga kommentarer :)

Oh den där trotsen, så jobbig ibland så man håller på att explodera.

Lusen, ha ha, den spelar barnen hos sin mormor.

Tack för detta året! Kul att följas åt på det här viset tycker jag.

Gott Nytt År till dig!

Nog minns man trotsperioderna både treårs/sexårstrotset.Det gäller att ha tålamod med de små men samtidigt får man så mycket tillbaka. Nu är du fulladdad med doser av dem! Lusen vill jag minnas jag spelat för hiskeligt många år sen.