Blogga, ett sätt att umgås!

       

Den sista

I dag har det varit den sista arbetsdagen för en kollega som verkligen är jätte härlig.

Ännu förstår vi inte att hon inte kommer att komma mera, för egen del tror jag att under den närmsta tiden kommer att tro att hon är på kundbesök. ;)

Likt det jag hade en känsla av att sonen var på fotbollsträning dag efter dag efter dag nu då han flugit ut...

Kollegan "exporteras" till Norge tack vare den stora kärleken så anledningen är god och hela kontoret önskar henne stor lycka.

Alla kramades när arbetsdagen var slut och ögonen blev lite glansigare på de flesta... 

Jag kramade "huvudpersonen" och hennes efterträdare i en och samma kram för jag kan bara tänka vår nya kollegas känsla. 

Annars känns det som rena rama sommardagen! Vilken septembermånad.

Årets bästa månad. Men i morgon är det oktober och på jobbet blir det vintertid vilket innebär att vi släcker ner vid 17 istället för 16. 

En del brukar muttra om att just denna dag är årets längsta arbetsdag.

Jag har packat ihop de blommande Pelagonerna intill väggen, där bör de klara kylan lite bättre då den slår till.

Jag har också två "kryddträdgårdar", en inne och en ute. 

Jag har svårt för avsked. Så jobbigt och ofta är det mer än glansiga ögon.
/P

Vet hur det är då en toppenkollega fick sluta till sommaren nu. Jättesorgligt - och vilket tomrum! (och den nya har svårt att kunna ta över hennes plats, men det är en annan historia).

Med 2 dagars frost i bagaget ställde jag faktiskt ner mina pelargoner i källaren igår. Var det för tidigt kanske? Jag med mina helt ogröna fingrar, som det bloggades om imorse :)

Det är så jag känner just nu. Yngsta dottern är på semester hos älsta dottern. Så är det ju faktiskt så att hon inte kommer att bo hemma mer...

Blandade känslor då kollegan slutar men även kul då hon har hittat kärleken.Mina Pelargoner står oxå i hoptryckta på golvet på vår altan. De är fortfarande så fina så jag vill njuta ett tag till av dem. Inbillar mig att de klarar sig bättre där.
Nu fortsätter vi att njuta av det fina vädret.
Kramen

Kanske därför jag helst jobbar utan några kollegor alls - så behöver jag inte bry mej om de slutar och ersätts med andra!? ;-) När jag tänker efter så har jag faktiskt aldrig varit i den situationen - det har alltid varit jag som har varit den visstidsanställde/vikarien och/eller den som har slutat efter en tid... Undrar om någon verkligen saknade mej på det viset!? Troligen inte... :-)

Ja, nu är det första oktober - och det tycks vädergudarna vara fullt medvetna om, för idag är det mulet, grått och trist. Precis så som man kan förvänta sej av en riktig höstdag... Men minnet av ljuvliga september lever förhoppningsvis kvar ända till våren! :-)