Blogga, ett sätt att umgås!

       

Söndag 13 mars

När jag och Herrn i huset åt vår frukost var trädet krispigt frostiga. Det är vackert!

Jag brukar ta min söndagspromenad på egen hand, eller egna ben för den delen. Herrn i huset är ju ute varje arbetsdag så det är inte så konstigt att han inte hakar på extra motion...

Idag ville han följa med då då valde jag en ordentlig skogspromenad, ni vet en sådan då man går över stock och sten och huller om buller. Herrn i huset hittar överallt så jag behöver inte ödsla någon energi på vart jag är eller hur jag ska gå för att komma hem.

I dag kom vi till en...Ja, vad ska jag säga?

Skogsloppis kanske? Fåtöljerna, den gamla trampbilen och de gamla hinkarna går nog inte att ens skänka bort...

Tur att vi redan hade handlat present till vår 20-åring som vi firade på eftermiddagen. Hon fick det önskade "Bubblesfatet" från Matteus i färgen ocean.

Ett restaurangbesök bjöd vi också på innan det blev kaffe och tårta på hennes hemmaplan.

Jag avskyr att gå så där i skogen - utanför skogsvägar och stigar... <:-I För det går inte!? Jag snubblar ta mej sjutton på allt - till och med på det jag ser, typ grenar på marken, eller hela träd som har trillat omkull i nån storm och fortfarande ligger kvar... :-( Sen ska vi inte tala om alla hål som har blivit kvar efter rotvältor/stormfällen. De som blev i Gudrun är till stor del gömda under ris och mossa nu, men kliver man i den så kan man lätt sjunka ner en benslängd i skiten. Finns det dessutom vatten i närheten så kan du ju gissa vem som plurrar... Suck!! <:-)

Men tårta är jag rätt bra på att äta - särskilt prinsesstårta!! Slurp!!! :-D

Förstår inte folk som slänger ut saker så. En gån hade någon ställt ut en tresiitts soffa i skogen där vi brukar gå. Skulle den står där och förmultna eller?
Jaja!
Härlig födelsedag det blev. Vilken prinsess längd.
/P