Blogga, ett sätt att umgås!

       

Val

När jag stod där i kön med tjugotalet klasskompisar och fick högre puls ju närmare och närmar jag kom platsen längst fram då det gällde att hoppa bock, göra kullerbytta, stå på händer eller någon annan aktivitet som jag ansåg var snudd på självmordsförsök...

Om någon då hade sagt att en dag skulle jag få en son som kommer att utbilda sig till jumpalärare, då hade jag inte trott dem!

Nu i efterhand är det ju klockrent - jag sparade ju alla idrottsgener till honom eftersom jag inte använde en endaste själv! ;)

I och för sig tycker ju jag om att röra på mig så här på äldre dagar. Det skulle vara kul att veta hur de som älskade alla idrottslektioner som barn, hur de rör sigi dag.

I kväll börjar ett nytt program som jag ska se vad det är, men det får bli på play för vid 20 är ju jag inbjuden till Parneviks. :)

Jag måste också se det programmet men får göra det i efterhand. Fast jag var inte bjuden till Parnevik.
/P

Nu känner jag igen mig......ville själv inte gå på gympan. Vad var det bra för?? tänkte jag då.
Ha en fin helg fina du.
Kram.