Blogga, ett sätt att umgås!

       

En vecka kvar

Om en vecka är det julaftonskväll.

Jag som inte riktigt förstår att det ÄR december!

Kanske dags att jag vaknar upp?

 

Jag har iallafall förberett den årliga julfrukosten för medarbetarna och jag har slagit in 22 paket.

Känns nästan som när barnen var små, så mycket fixande och donande för deras skull. En del stunder önskar jag att jag hade hållit mig fast vid mina TVÅ barn och inte i ett huj skaffat mig ett tjugotal till.

På den tiden när mina två egna var små var juldagen den bästa dagen på året, äntligen lugn och ro.

Jag tror bestämt att jag skulle behöva en hel rad med juldagar just nu...

 

Jag fick en känsla av juldag nu i eftermiddags var jag och Herrn i huset bortbjudna på adventsfikat, det var jätte mysigt att slå sig ner vid dukat bord och huj vad tiden gick fort med kaffe och en massa gott fika!

Att de dessutom har en av de finaste och snällaste hundar jag vet gjorde allt ännu trevligare.

 

 

ÅÅÅ Malin! Du känner mej så väl! Jag är så glad över att du är sån fin vän, det har du varit de senaste nio åren och jag är tacksam!
Kram!

Jag har ingen kollega att äta frukost med, men äter med artonåringen och LillaH varje dag. Ändå väljer jag bort gröten. LillaH däremot, äter gärna risgrynsgröt midsommar som jul. Men då får Felix göra den.
/P