Vi har en potatistjuv!
27 Maj 2011 - 23:20
Vi är inte riktigt vana vid att vår hund får skäll.
Men plötsligt händer det!
Tydligen har denna söta man tassat ner till potatislandet dag efter dag hela veckan, i smyg och utan att någon har märkt det.
Varje dag har han uppenbarligen grävt upp ett av de satta potatisarna och så vänt om hem igen för att lägga sig vid sin kära sten och äta upp det han gömt i munnen.
Livet har sina goda stunder!
Så har han nog trallat för sig själv.
Kruxet i kråksången är att av alla potatisrader har han hela tiden tagit i en rad, i farmors rad!
Så frågan är nu om jag ska känna att "det var ju pinsamt" eller om jag helt enkelt ska vända på steken:
"Himmel och pannkaka vilken smart hund"! ;)
Farmor är säker på att jag har dresserat honom!
Ja, ja. Tro vad ni vill. Allt detta har hänt när jag inte har varit hemma.
I dag fick jag "lurpassa" på honom.
"Nu ska vi rensa lite här i rabatten. Oj vad jag rensar. Å, jag tittar bara ner i jorden hela tiden. Inget annat än ogräs ser jag."
Precis enligt min plan tassade han nu i väg mot sin kära potatisrad och EXAKT då den stora grävningen började då fick jag använda den där rösten som jag knappt har använt sedan han var valp.
Oj, vad han skämdes. På bar gärning!
I kväll bara blängde han åt de där potatisraderna.
Dresserade hundar gräver liksom inte där!
Åtminstone inte så länge matte är med men när hon är på jobbet kanske?
Det flyttas
23 Maj 2011 - 22:08
Det har varit lite stökigt och bökigt här hemma ett tag.
Grejer överallt och dammet har yrt.
Men nu har jag flyttat och kommit i ordning igen.
Jag har nytt fint golv och vita väggar i mitt sovrum som jag dock inte har valt själv.
Minnesgoda läsare förstår vad som har hänt.
Tjejen som får nya väggar titt som tätt har övergett sitt rum!
Hos och harkel så det kan gå.
Jag trodde att min fyrbente vän skulle protestera mot denna flytt genom att inte följa med. Jag "berodrade" att vi inte skulle göra någon "affär" utav detta utan bara:
-Nu går vi och lägger oss!
Kära tid så glad han blev. Lite "typiskt" det där, då man tror att det ska bli "krux" då finns det inte ens ett problem.
Men vem på fyra ben vill inte ha sin säng väldigt nära köket och skafferidörren?
Då har man ju liksom full koll på allt. Inte undra att han trivs bättre i vårt "nygamla" rum.
Hon som flyttade ut trivs uppenbarligen också bra men nu säger jag:
Bytt, bytt kommer aldrig igen! för jag trivs också mycket bätte med detta, svalare sovrum!
Annars väntar jag på att stegräknaren ska flytta bort från mig. Tävlingen sjunger nu på sista veckan.
Det ska bli skönt att stå stilla och borsta tänderna i nästa vecka.
Jag är ju supereffektiv och utnyttjar varje sekund.
I ett mail som kom om denna stegtävling i dag stod det att "Malin är ohotad på förstaplatsen" men se jag väntar då tills slutsignalen ljuder. Kör "cyklisten" många timmar nu inför Vätternrundan så kan det "förstöra" hur fina steg som helst... Men visst, på pall lär jag komma!
Bacillangripen
21 Maj 2011 - 00:07
Jag har insett att jag inte hinner hur mycket som helst på en dag, jag har också förstått att jag inte alltid kommer ihåg allt så för säkerhets skull skriver jag kom-ihåg-lappar och sätter på fläkten i köket.
Då har jag full koll.
Tills i dag hade jag bara en ynka lapp där. Väldigt skönt!
TVÄTTA VINTERJACKORNA stod det som dagens uppdrag.
Jag har nämligen tänkt på det "projektet" ett tag men har förträngt det alternativt att det har varit så mycket annan tvätt så det har räckt med det.
Det blev väldigt luftigt och fint i hallen nu när det bara är en årstids jackor som samsas om platsen.
Just när jag kände hur bra det blev var det som jag fick världens virusangrepp.
Pang, bom så där bara.
De kommer fort de där "smetorna".
Jag fyllde upp badkaret med vatten och slängde i både hall- och köksmattan.
Tvättade fönster i kök, sov- och tvrum.
Så diskade jag de flesta prydnadssaker.
Konstaterade för hundrafemtioelfte gången att ingen, JAG SÄGER INGEN, i detta hus kan vara drabbad av dammallergi. Tänk vilken tur för här fanns det mycket av den varan... Vart kommer allt damm ifrån?
När jag nu på kvällskvisten strök all tvätt, hängde upp nya gardiner i rummet, och sedan hällde ut det svarta skurvattnet då kändes det som jag verkligen var botad från dagens virusangrepp.
Nu känns det som jag är immun mot denna bacill för väldigt lång tid framöver. ;)
Jag är en snäll person jag
18 Maj 2011 - 21:45
På vardagskvällarna hinner jag inte så mycket "extra".
När jag stod med kvällens disk tyckte jag att jag låg ganska bra till tidsmässigt så jag hade hopp om att hinna slå mig ner vid datorn en liten stund när jag diskat, fixat tvätt, gått en massa steg och allt det där vanliga...
Men mitt där i diskfixandet så ringde pappa och undrade om jag ville ha lite blåbär.
Min pappa är expert på att hitta på något "viktigt ärende" när han är sällskapssjuk.
Jag kommer säkert att vara EXAKT likadan en gång i tiden och kommer att klura ut den ena saken efter den andra att "underhålla" mina hårt arbetande barn med. ;)
Du slutar ju vid fem, såklart att du har tid att umgås med mig fem över ungefär...
Hur eller hur så hör inte pappa "mellan raderna" att jag inte är SÅ förtjust över spontanbesök så här på vardagskvällen... Så det fick bli en lite kortare promenad än vanligt och istället blev det blåbärspajsätning.
Himla gott måste jag säga.
För att inte fresta er nu så kommer det ingen bild på den numera uppätna pajen.
Jag är ju så snäll mot allt och alla menar jag!
Bullmamma är bara förnamnet
15 Maj 2011 - 22:00
På Mors Dag ska vi fira konfirmation.
Jag som är av den präktiga sorten vill förbereda och hålla koll på vad som ska fixas för att inte vara ute i sista minuten.
När man har gott om tid så går det ofta bra för om det inte skulle gå bra är det ju bara till att börja om från början!
När jag är på rätt humör tycker jag dessutom att det är riktigt kul att baka och riktigt gott att smaka "fulkakorna".
Nu när bakade nu "i förebyggande syfte" gick det rysligt bra så jag bakade tills smöret tog slut.
-Men inte behövs de KAKOR Malin, det är ändå ingen som äter!
Jag VET. Ingen äter...
Ändå har jag bakat sedan det första dopkalaset och jag kommer att fortsätta så länge jag står på benen.
Säger som min mormor sa:
-Jag kan väl ändå få visa vad jag har. ;)
På den stora dagen ska det serveras smörgåstårta och vanlig tårta också men det får jag snällt vänta med att tillverka tills dagen innan.
Bäst att jag tillägger att jag trots min präktighet inte bryr mig ett dugg om vad jag själv blir bjuden på när jag är hos andra, grejen är bara den att JAG gillar att "bulla upp".
En del dagar minns man lite extra
08 Maj 2011 - 15:29
För 10 år sedan var det en ljummen och solig kväll.
En del dagar minns man då sannerligen som i går!
Det var föräldramöte den där kvällen och jag var på strålande humör.
Extra glad.
Självklart är det inte det där föräldramötet jag minns EGENTLIGEN utan telefonsamtalet som jag hade fått en liten stund innan vi åkte i väg till skolan.
-Han har kommit nu!
Så hörde jag hur det gnydde lite granna där i andra änden.
Min lilla valp var född! Vilken känsla.
I skolan berättade jag vitt och brett den glada nyheten för alla som ville veta och lika glatt för alla som inte ville veta...
Delad glädje är dubbel glädje.
En av papporna där som hade namnsdag denna dag bara vrålade:
NEJ, NU FÅR HUNDSTACKAREN HETA ÅKE!!!
Han kände ju till vår "taktik" när vi hade döpt barnen...
Det han inte tänkte på var att hundar som föds på kennel redan har ett namn när de levereras!
Det var en lång väntan tills vår lilla valp blev åtta veckor och han äntligen fick komma hem.
Den allra bästa hunden av dem alla.
Vilken tur att han valde oss.
Sexton kronor, inget att bråka om ;)
03 Maj 2011 - 22:56
Det fanns en tid då det klagades lite på att den ena fick mera än den andra.
Jag försökte förklara så gott jag kunde att det inte är riktigt så lätt att man bara hämtar mera pengar i minutenapparaten utan de pengar vi har får räcka på bästa vis.
Ibland får den ena lite mera. Visst. Så är det men den andra gången då får den andra mycket mera. Så när vi slår ut det så har det summa summarum blivit ganska rättvist ändå. Tror jag.
Okej, mitt resonemang "köptes" men jag som verkligen gillar siffror och vill visa "svart på vitt" började skriva upp i min almanacka helt i smyg de olika "storinköp"/utlägg jag gjorde till vart och en av barnen.
Den ena ville nämligen ha "klädpengar" och handla själv vilket förstås är ett jätte bra sätt att lära sig spara/handla/handskas med pengar. Märkte genast att varje inköp tänktes igenom på ett helt annat sätt än förut. Genast var det en självklarhet att välja och prioritera.
I dag har båda varit på shoppingtur med sin pappa. Båda har storhandlat, var och en på sitt vis.
Bland annat köpte finskor till finklänningen. Toppen.
Så köptes det en hel hög med kläder av den ena medans den andra köpte ett skrivbord.
Fina grejer alltihop. Nöjda och belåtna med sina inköp.
Efter allt shoppande så skulle jag räkna ihop vem som nu verkligen har fått mest under detta år.
De kan då inget annat säga än att det är väldigt rättvist dem emellan.
Differensen var 16 KRONOR!
När jag visade upp min lilla uträkning utbrister en ena:
-VEM har fått MEST?
Tur att han hade glimten i ögat. ;)
Den andra dagen i maj månad
02 Maj 2011 - 22:07
Dagens första ojsan:
Snöblandat hagelblask.
Inte så där jätte skön känsla...
Bylsade på mig sticketröja, regnjacka, stickestrumpor, mössa och de allra tjockaste vantarna när vi gick kvällspromenad.
Långt, långt ifrån risk att få solsveda över hela kroppen.
Tja, det är ju bra förstås.
Dagens bästa post:
Konfirmationsklänningen sitter som en smäck på min fina tös.
Jag är så glad, så glad, så glad!
Nu ska det bara hittas skor också men skor skickar vi aldrig efter. Vis av erfarenhet så att säga.
Dagens wow:
Sonen kom kånkade hem stora "säckar" från bussen. New Bodyleveransen har kommit.
Jag blev så imponerad över att allt var med.
Kvällen har gått åt till att packa ihop rätt grejer till varje kund så började "utleveransen".
Pengarna måste in fort som tusan.
Dagens halvtid:
Stegtävlingen!
Efter tre veckor låg jag i topp. Alla har inte redovisat in sina siffror för vecka fyra än men jag anar att jag ligger bra till även efter redovisningen.
Jag sticker inte under stol med att det ska bli himla skönt när dessa sammanlagt åtta veckor är ett minne blott.
Nu stegar jag vidare.
Jordgubbsodling är en kamp
01 Maj 2011 - 11:51
I går var det strålande sol så här hade vi en trädgårdsdag.
-Du borde vänta åtminstone en vecka! sas det "från ovan".
Men vem vet hur det är om vecka? Regnet står kanske som spön i backen, det är annat som pockar på uppmärksamhet, en och annan fotbollsmatch och så där.
Nej, jag sätter fart när tid och lust sammanfaller vilket det gjorde i går.
Blev inte så himla glad när jag förstod att jag fått in kvickrot i jordgubbslandet.
Från ovan sas det att det brukar vara slutet på jordgubbsodlingen.
Omöjligt att utrota.
Min lurvige herre tycktes strunta i både goda råd och kvickrot.
Själv kör jag "Gunde Svan-metoden". Ingenting är omöjligt!
Jag ryckte och grävde bäst jag kunde i går och förstår att jag har en kamp framför mig med den där förbaskade kvickroten.
Jordgubbslandet är ansat så bäst det gick, potatisen är satt och blomfrön är nedpetade.
I dag ser det ut som Gud Fader vill vattna alltihop.
